Att börja i psykoterapi – När det är första gången

Att börja i psykoterapi för första gången kan väcka många frågor. Många som söker till Terapi Slussen har aldrig gått i terapi tidigare och undrar hur det går till, vad man ska säga, och om man verkligen passar för terapi. Det är helt naturligt att känna både nyfikenhet och osäkerhet inför att träffa en psykoterapeut.

Något som kan vara skönt att veta är att alla legitimerade psykoterapeuter själva har stor erfarenhet av att gå i psykoterapi. För att bli legitimerad psykoterapeut ingår många timmar i egen psykoterapi som en del av utbildningen. Det betyder att terapeuten inte bara har läst om känslor, relationer och svårigheter, utan också själv har suttit i klientstolen. Många av oss har dessutom i olika perioder i livet sökt terapi av personliga skäl och fått hjälp eller av nyfikenhet för en personlig utveckling. Det är med andra ord välkänt för oss terapeuter hur det kan kännas att komma första gången, att inte riktigt veta vad som förväntas, och att undra om man gör rätt.

Jag minns själv när jag som ung vuxen började i psykodynamisk psykoterapi för första gången. Jag var ovan vid hela konceptet och ganska nervös inför samtalen. Jag var särskilt orolig för att jag inte skulle komma ihåg vad vi hade pratat om från gång till gång. För att känna mig trygg började jag efter varje session skriva ner allt jag kunde minnas i en anteckningsbok, mycket noggrant och i detalj. Vid nästa samtal tog jag med mig boken och gick igenom vad vi hade sagt, så att både jag och min terapeut skulle veta var vi befann oss. På det sättet försökte jag hålla ordning på processen och försäkra mig om att inget viktigt gick förlorat.

Det är faktiskt inte ovanligt att vilja göra så. En del klienter skriver ner tankar efter samtalen, andra har med sig en anteckningsbok eller mobilen där de samlar frågor, funderingar eller sådant de vill komma ihåg att ta upp. För många kan det vara ett sätt att känna sig mer samlad, mindre nervös eller mer förberedd. I psykoterapi finns inget krav på att man alltid måste prata fritt utan stöd, och det är helt okej att använda anteckningar eller en egen loggbok om det hjälper en att vara i processen.

För mig personligen blev det lite av ett hinder i terapin. Jag fortsatte med innehållet i min anteckningsbok under de första sessionerna, tills min terapeut efter en tid tog upp mina anteckningar på ett stillsamt och respektfullt sätt. Hon undrade vad de betydde för mig och vad som hände inom mig när jag skrev ner allt så noggrant. Det blev början på ett gemensamt utforskande som kom att bli viktigt för terapin. Vi började prata om mitt behov av kontroll, inte bara kontroll över vad som sades i rummet, utan också kontroll över mina känslor. Det visade sig att anteckningsboken hjälpte mig att hålla ett visst avstånd till det som var svårt att känna. När vi tillsammans blev nyfikna på det, kunde terapin gå vidare på ett sätt som jag inte hade kunnat planera i förväg.

Just så kan psykoterapi ofta fungera. Man börjar någonstans, ibland i något som verkar praktiskt eller vardagligt, och efter hand öppnar sig en djupare förståelse. Det finns inget krav på att veta från början vad som är viktigt. Det upptäcker man tillsammans.

På Terapi Slussen finns flera legitimerade psykoterapeuter med olika inriktningar och erfarenheter. Det kan se olika ut hur man arbetar, men en sak har vi gemensamt: vi vet hur det kan kännas att sitta där första gången. Vi vet att det kan finnas oro, tvekan, kontrollbehov, hopp, skepsis eller förväntan – och att allt det får finnas.

Att börja i psykoterapi handlar inte om att göra rätt, utan om att våga börja. Ofta är det just i det första, lite osäkra steget som ett viktigt arbete kan ta sin början. Och ibland visar det sig, först i efterhand, att det man var mest orolig för också blev en väg in till något som gick att förstå och förändra.

Eva

Psykolog eller psykoterapeut – vem ska du välja när du söker terapi?

Att börja i terapi är ett viktigt steg. Ofta gör man det när något i livet känns svårt att hantera på egen hand. Det kan handla om en återkommande oro, nedstämdhet, relationsproblem eller en känsla av att ha fastnat i ett mönster man inte riktigt förstår. I det läget vill man förstås känna sig trygg med att den man möter har både erfarenhet och kompetens i just psykoterapi.

I Sverige finns flera professioner som arbetar med psykisk hälsa, bland annat psykologer och psykoterapeuter. Psykologer har en bred utbildning inom psykologi som kan leda till många olika arbetsområden, till exempel utredningar, diagnostik, forskning och behandling. Legitimerade psykoterapeuter har däremot specialiserat sig på själva terapiarbetet. För många som söker terapi kan det därför vara värdefullt att vända sig till just en legitimerad psykoterapeut.

Psykoterapi med kvalitetssäkring: Så garanterar legitimationen din trygghet

Att bli legitimerad psykoterapeut är resultatet av en lång och kvalificerad utbildningsprocess. Vägen dit präglas av gedigen akademisk förankring, omfattande kliniskt arbete och många års professionell utveckling.

Att utbilda sig till psykoterpeut tar lång tid och kräver både akademiska studier och klinisk erfarenhet

Utbildningen inleds med en akademisk grundexamen på minst 3–3,5 år (exempelvis socionom, beteendevetare, psykolog, läkare, sjuksköterska, präst eller arbetsterapeut). Därefter följer en tvåårig grundläggande psykoterapi­utbildning (steg 1).

Efter avslutad utbildning krävs minst två års kliniskt arbete med psykoterapeutiska uppgifter innan det treåriga psykoterapeut­programmet kan påbörjas.

Totalt omfattar detta cirka 10,5 år av utbildning och klinisk erfarenhet. Under större delen av denna tid arbetar den blivande psykoterapeuten aktivt med psykoterapi, vilket innebär att legitimerade psykoterapeuter vid examen besitter både djup kunskap och betydande erfarenhet.

En specialist på psykoterapi

När du träffar en legitimerad psykoterapeut möter du en behandlare som har valt att fördjupa sig i just den terapeutiska processen. Det vill säga hur förändring sker i samtal, hur relationer påverkar oss och hur nya sätt att förstå sig själv kan öppna för nya handlingsmöjligheter.

Legitimationen innebär också en viktig trygghet

Legitimationen utfärdas av en myndighet, Socialstyrelsen, och innebär att terapeuten uppfyller höga krav på utbildning, klinisk erfarenhet och professionellt ansvar. Yrkesutövningen står dessutom under tillsyn.

Om du funderar på att börja i terapi kan det vara värdefullt att veta vilken kompetens som ligger bakom behandlingen.

- Att välja en legitimerad psykoterapeut innebär att du möter en specialist på psykoterapi – med lång utbildning, omfattande klinisk erfarenhet och ett tydligt professionellt ansvar."

Eva Karlsson
Leg. Psykoterapeut

Att våga tvivla – en styrka i psykoterapi

Jag tror det är fler än mig som kan känna sig osäker ibland och uppleva tvivel i en psykoterapi. Det fina är att terapeutens hälsosamma självtvivel tillsammans med en stark kopp självmedkänsla är nyckeln till en framgångsrik psykoterapi.
En, för mig, underbar studie i ämnet “Love Yourself as a Person, Doubt Yourself as a Therapist” har undersökt vad som egentligen gör psykoterapi hjälpsamt. Studien visar att det inte är avgörande hur många år terapeuten har arbetat eller vilka klockrena tolkningar som ges eller noggranna protokoll som förs. Det som behövs är en terapeut som vågar tvivla på vart terapin är på väg utan att känna sig dålig för den sakens skull. Bäst resultat fick helt enkelt de terapeuter med högt professionellt självtvivel och hög självmedkänsla. Dessa terapeuter vågar ofta reflektera med sig själva och sina klienter om terapiprocessen och kan på så vis lösa problem som kan uppstå i en terapi. Dessa terapeuter söker också konsultation och handledning vilket ökar chansen för att förstå något som är komplext.

Sämre resultat blev det enligt studien ovan faktiskt för terapeuter som antingen är överdrivet självsäkra i sin profession eller är ohälsosamt självkritiska. Detta då terapeuten tex kan skylla på klienten om det skaver i terapin eller låtsas som det inte är något bekymmer överhuvudtaget. Inget av dessa förhållningssätt skapar en trygg miljö för klienten ifråga. Dålig terapeutisk allians, tidiga avhopp och sämre resultat förknippas med dessa förhållningssätt. I värsta fall, tänker jag, så känner sig klienten sig dålig och kan bli självkritisk i onödan.

För dig som funderar på att börja i psykoterapi innebär detta att en bra psykoterapeut inte behöver ha alla svar från början. Det viktiga är förmågan att lyssna, anpassa sig och ta ansvar för processen tillsammans med dig.

För dig som är legitimerad psykoterapeut så sätter detta inlägg ord på något många känner igen: att professionellt tvivel inte är en svaghet, utan en del av ett levande och kvalitativt terapeutiskt arbete. Ett reflekterande förhållningssätt, kollegial dialog och viljan att fortsätta lära är centrala delar av professionell utveckling.

Utifrån detta vill jag och min kollega Rebecka skapa ett nätverk för psykoterapeuter som vill lära av varandra, dela erfarenheter och samtidigt vara synliga för klienter som söker en bra terapeut. Ett sammanhang där trygghet, ödmjukhet och utveckling får gå hand i hand.

Eva