FAQ
Vanliga frågor och svar om psykiska besvär
Ångest
Vad är ångest?
När du har ångest så känner du dig rädd eller orolig och det känns i både kroppen och i dina tankar. Det är inte alltid lätt att förstå varför man har ångest. Ångest kan beskrivas som kroppens larmsystem som reagerar på att något känns hotfullt. Den är orsakad av en automatisk reaktion i kroppens nervsystem – som reagerar på stress eller upplevda hot. Ångest är inte farligt, men kan kännas mycket obehagligt, både fysiskt och psykiskt med symtom som hjärtklappning, andningssvårigheter och yrsel. Ångesten förbereder oss på att fly, slåss eller “spela död”. Det behöver inte finnas ett konkret yttre hot; ångest kan triggas av tankar, minnen, oro för framtiden, eller fysisk/psykisk stress. I en terapi kan du och din terapeut utforska detta mer och hitta sätt för dig att må bättre.
Vad är prestationsångest?
Prestationsångest handlar om oro för att inte räcka till eller göra fel. Det kan kännas som att man måste lyckas hela tiden och man är rädd för att göra misstag eller att bli dömd av andra. Den kan finnas inom olika områden som t e x arbete, studier eller i relationer. Prestationsångest kan leda till symtom som ont i magen, sömnsvårigheter, eller att man tappar lusten att göra saker. I terapi kan du arbeta med självkritik, rädslan för att inte räcka till eller för att göra misstag. Tillsammans med din terapeut kan du också få en ökad förståelse till varför just du har så höga krav på dig själv.
Depression & nedstämdhet
Hur vet jag om jag är deprimerad?
Depression kan innebära att du känner dig nedstämd, trött eller tom under en längre tid. Det kan också bli svårt att känna glädje eller motivation, även till aktiviteter som du kanske tidigare kände dig glad över. Depression påverkar hela kroppen, inte bara humöret, utan även fysiska symtom som energilöshet, sömnproblem, aptitlöshet eller annat. Mörka tankar vid depression innebär ofta en ond cirkel av hopplöshet, skuld, låg självkänsla och pessimistiska tankemönster som “jag duger inte”. Hopplösa tankar om att ingenting kommer bli bättre är vanliga vid depression. Terapi kan hjälpa dig att förstå vad du går igenom och hitta vägar tillbaka.
Varför känner jag mig ofta ledsen?
Att känna sig ledsen är en del av livet, men ibland kan känslan stanna kvar länge. Det kan handla om stress, ensamhet, eller relationsproblem. Det kan också handla om fysiska faktorer som t e x sömnbrist eller hormonella förändringar. Ibland är ledsenheten en reaktion på förändringar i livet, oro, sorg eller en underliggande depression. I terapi får du möjlighet att förstå vad känslan handlar och därmed möjlighet att påverka ditt mående i den riktning du önskar.
Stress
Jag känner mig stressad. Kan terapi hjälpa?
Ja, terapi kan hjälpa dig att förstå varför du känner dig stressad. Du kan arbeta med gränser, krav och återhämtning. Genom terapi identifierar du stressfaktorer, förändrar negativa tankemönster och lär dig hantera kraven i vardagen. Du kan också få hjälp med att planera in återhämtning och att hantera sömnproblem. Många terapeuter kan också hjälpa dig med olika avslappningstekniker.
Vad är utmattning?
Utmattning kan komma efter långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Du kan känna dig mycket trött, ha svårt att koncentrera dig och bli känslig för krav. Till skillnad från vanlig stress, som är en naturlig reaktion som kroppen kan återhämta sig ifrån, så innebär utmattningssyndrom att kroppens resurser är tömda. Det går att bli frisk och återhämta sig från utmattningssyndrom, men det är en process som kräver tid, tålamod och ofta stora förändringar i livsstilen. Återhämtningen handlar inte om att gå tillbaka till hur det var innan, utan att hitta ett nytt balanserat sätt att leva på som är hållbart på lång sikt. Terapi kan vara ett viktigt stöd i återhämtningen.
Självkänsla, skam och stark självkritik
Varför är jag så hård mot mig själv?
Ofta har du tidigt i livet lärt dig att ställa höga krav och vara orimligt hård mot dig själv. Kanske är du rädd att bli dömd av andra människor och går händelserna i förväg via din egna inre kritiker. Typiska budskap från din inre kritiker är; skärp dig, andra klarar det bättre än du, du är värdelös. I en terapi kan du få hjälp att förstå stark självkritik och arbeta för att bli mer vänlig mot dig själv.
Varför känner jag mig ofta otillräcklig?
Känslan av att inte räcka till kan komma från höga krav eller tidigare erfarenheter av kritik eller brist på bekräftelse. Att växa upp i en omgivning där värde kopplats till prestation eller perfektion kan leda till känslor av otillräcklighet. Den kan göra att du tvivlar på dig själv även när du gör ditt bästa. Terapi kan hjälpa dig att stärka din självkänsla.
Varför känner jag så mycket skam?
Skam kan göra att du känner dig fel eller blir rädd för att visa vem du är. Den uppstår ofta i relationer där man inte känt sig accepterad. Många beskriver skam som en impuls att gömma sig eller försvinna, en känsla av att bli exponerad eller genomskådad. Skammen träffar själva identiteten och säger “det är något fel på mig”, till skillnad från skuld som handlar om att göra fel. I en terapi kan du arbeta med att förstå och minska skammen.
Kan terapi hjälpa mig att få bättre självkänsla?
Ja, terapi kan hjälpa dig att förstå hur din självkänsla har formats. När du blir mer medveten om dina mönster kan du börja förändra dem. Till skillnad mot vad många kanske tänker, handlar det inte om att stärka självkänslan genom att bygga upp ett bättre självförtroende i yttre mening, utan om att förändra relationen till dig själv på djupet. Många upplever en större trygghet i sig själva efter att ha gått i terapi.
Relationer, närhet och ensamhet
Kan terapi hjälpa mig vid relationsproblem?
Ja, terapi kan hjälpa dig att förstå hur du fungerar i relationer och kan göra det lättare att skapa tryggare relationer. Du kan upptäcka mönster som gör att du fastnar i konflikter eller känner dig sårad. Anknytningsteorin ger ett kraftfullt sätt att förstå varför relationsproblem ofta känns så starka, upprepande och svåra att “tänka bort”. Anknytning handlar om hur vi söker närhet, hur vi hanterar avstånd och hur vi hanterar hot om förlust eller avvisande. Mönstren formas tidigt, men lever vidare i vuxna relationer, särskilt i parrelationer. Att förstå sina mönster kan göra det lättare att skapa tryggare relationer.
Varför har jag svårt med närhet?
Svårigheter med närhet kan handla om tidigare erfarenheter och en rädsla för att bli sårad. Du kanske har svårt att lita på andra människor eller att visa dina känslor. Rädsla för närhet kan handla om vänskap såväl som i kärleksrelationer. I terapi kan du utforska detta i din egen takt för att våga vara nära i relationer.
Varför känner jag mig ensam fast jag har människor runt mig?
Ensamhet handlar ofta om att inte känna sig förstådd eller nära någon. Du kan ha människor omkring dig eller leva med en partner men ändå känna dig ensam. Terapi kan hjälpa dig att sätta ord på känslan. Det finns hopp om förändring.
Varför är jag ofrivilligt singel?
Att vara ofrivilligt singel kan väcka starka känslor av ensamhet, tvivel på sig själv eller oro för att något är fel. Ibland handlar det om mönster i relationer, rädsla för närhet eller tidigare erfarenheter som påverkar hur man söker och skapar kontakt. I terapi kan du få hjälp att förstå dina relationella mönster och hitta nya sätt att närma dig andra.
Jag blir ofta så arg och vad kan jag göra åt saken?
Ilska är en naturlig känsla, men när den blir stark eller svår att kontrollera kan den skapa problem i relationer och i vardagen. Ofta finns det andra känslor bakom, som sårbarhet, stress, skam eller att känna sig sårad. I terapi kan du få hjälp att förstå vad som väcker ilskan och hitta sätt att uttrycka den utan att den tar över.
Svår uppväxt, trauma och starka erfarenheter
Kan en svår uppväxt påverka hur jag mår idag?
Ja, erfarenheter från barndomen kan påverka självkänsla, relationer och trygghet. Det vi varit med om tidigt följer ofta med in i vuxenlivet. I terapi kan du förstå hur din historia påverkar dig idag. Det är möjligt för dig att bearbeta det du varit med om och må bättre.
Vad är trauma?
Trauma är en upplevelse som varit så svår att den fortfarande påverkar dig i nutid. Det kan handla om något som skett plötsligt, till exempel en bilolycka, eller något som pågått länge, till exempel en otrygg uppväxt. Beroende på vad det är för trauma du varit med om så finns olika inriktningar i terapi som kan hjälpa dig.
Varför reagerar jag starkt utan att förstå varför?
Ibland reagerar kroppen på gamla erfarenheter som vi inte alltid tänker på. Känslor kan väckas snabbt utan att vi vet varför. I terapi kan du få hjälp att förstå dina reaktioner.
Kan terapi hjälpa om jag bär på mycket från barndomen?
Ja, många söker terapi för att förstå hur tidigare erfarenheter påverkar livet idag. Det kan handla om självkänsla, relationer eller trygghet. I en trygg terapirelation kan du arbeta med det som du varit med om.
Sorg, kris och svåra livssituationer
Hur hanterar man sorg?
Sorg kan komma efter förlust, separation eller stora förändringar. Sorg är egentligen normalt men ibland kan det vara skönt att dela den med någon. Ibland kan sorgen också vara komplex och svår att möta. Sorg kan kännas på många olika sätt. I terapi får du stöd att gå igenom sorgen.
Hur kan terapi hjälpa mig i en kris?
En kris kan göra att allt känns osäkert eller överväldigande. Du kanske känner att det är svårt att veta hur du ska gå vidare. Terapi kan ge stöd, stabilitet och riktning för dig.
Är det normalt att må psykiskt dåligt ibland?
Ja, alla människor går igenom svåra perioder. Livet innehåller stress, förluster och förändringar. Du behöver inte vara ensam med det.
Om psykoterapi och behandling
Vad är psykoterapi?
Psykoterapi är samtal med en terapeut, gärna legitimerad, där du får utforska tankar och känslor. I en trygg relation kan du förstå dig själv bättre. Målet är att du ska må bättre och få mer frihet i livet.
När ska man söka psykoterapi?
Du kan söka psykoterapi när livet känns svårt eller när du vill förstå dig själv bättre. Det behöver inte vara en kris. Många går i terapi för personlig utveckling.
Hur går terapi till?
Du träffar en terapeut regelbundet och pratar om det som är viktigt för dig. Samtalen sker i en trygg och konfidentiell miljö. Tillsammans arbetar ni för förändring.
Hur lång tid tar terapi?
Det är olika hur länge man går i terapi. Ibland räcker några samtal, ibland behövs en längre process. Ni bestämmer tillsammans vad som passar.
Hur väljer man rätt terapeut?
Det viktigaste är att du känner dig trygg och respekterad. Olika terapeuter har olika erfarenhet och arbetssätt. Du har rätt att välja den som känns rätt.
Är det jag berättar i terapi hemligt?
Ja, terapeuter har tystnadsplikt. Det betyder att det du berättar stannar mellan dig och terapeuten. Det gör det möjligt att prata öppet. Det finns endast undantag, enligt lag, till exempel om det finns risk för allvarlig skada för dig själv eller andra, eller om barn far illa.
